Freinetpedagogik, då och nu.

Skolan är en arbetsplats, sa Célestin Freinet. Han var fransk byskollärare och verkade från 30-talet i Frankrike med revolutionerande tankar om skolan. Tankarna från den pedagogik han byggde upp efter andra världskriget lever kvar, om än i moderniserad form.

Freinetskolor finns i många länder och i flera städer runtom i Sverige, bland annat i Lund, Göteborg, Stockholm, Ljusdal och i Norrtälje. Freinetpedagogik är en av Skolverket accepterad pedagogisk inriktning. 

 Freinetpedagogiken genomsyras av bland annat följande tankar:

•     Skolan ska vara en arbetsplats där barnen känner sig motiverade av arbetet.
•     Kunskapen ska vara meningsfull – barnet ska ha användning för det hen lär sig.
•     Barnen lär sig av kontakt med naturen och närsamhället.
•     Handens arbete är viktigt i inlärningen.
•     Barnet ska utvecklas till en självständig individ med förmåga till kritiskt tänkande.
•     Barnet ska med stigande ålder ta ökat ansvar i sitt lärande och sin närmiljö.
•     Demokrati och gemensamt ansvar är grundläggande.

Freinet ansåg att arbetet i förskolan och skolan skulle förbereda barnen för deras kommande liv som vuxna och att kunskapen måste vara meningsfull. Inom traditionell Freinetpedagogik handlade det bland annat om odling, att publicera tidningar och sköta husdjur samt att barnen fick intervjua människor på arbetsplatser och andra ställen och sedan skriva och berätta om det de lärt sig – verklighetens pedagogik. 

 Detta förhållningssätt lever kvar. Det är viktigt att barnet får se att arbetet som görs leder till viktig kunskap, såsom att skriva för att kommunicera. Naturen och samhället är viktiga lärmiljöer inom Freinetpedagogik, både inom förskola, skola och fritidshem. Det kan bland annat handla om besök på muséer, arbetsplatser och i de yngre åldrarna ett utforskande i naturen och närsamhället.

 Inom Freinetpedagogiken arbetar vi ända från förskoleålder med tematiskt arbete där olika ämnesområden och former av lärande vävs ihop till en helhet. Barnen är med och planerar innehåll i temat, hur de vill arbeta för att lära sig, vilka utflyktsmål de skulle vilja besöka och vad de vill ta reda på. Barnens nyfikenhet och upptäckarlust tas till vara. Det fria uttrycket är viktigt och i teman och andra projekt skapas bland annat filmer, teatrar och utställningar. Temat avslutas oftast med en happening/redovisning med inbjudna gäster, såsom elever och vårdnadshavare.

 Att ha en mottagare för sitt arbete är viktigt. Mottagaren kan vara klasskamrater, vårdnadshavare, andra elever på skolan eller målgrupper utanför skolan. Det kan exempelvis handla om att skriva sagor för de yngre barnen, skapa utställningar med texter och musiska föremål, brevväxla eller att skriva insändare. På Hugin sker detta exempelvis genom Draknästet, ett projekt i åk 7 där barnen tar ansvar för att skapa en idé till en produkt samt marknadsföra den, och i åk 6 som har ett årligt projekt i form av teater eller film.

 Det egna ansvaret är viktigt inom Freinetpedagogik. Barnet ska under pedagogens ledning utvecklas till en självständig individ med egen identitet och med förmåga till kritiskt tänkande. Det egna ansvaret innebär bland annat att vi i skolan arbetar med elevledda utvecklingssamtal och att barnen hjälper till med att ta hand om sin närmiljö. Pedagogens roll är att kartlägga varje barns kunskap och hjälpa barnet att ta nästa steg i sin utveckling mot läroplanernas mål, ett arbete som gäller från förskola och genom hela grundskolan. Det betyder att barnen i en klassrumsmiljö kan arbeta på olika nivåer utifrån sina individuella behov. Dialogen med barnet är viktig så att barnet självt är medveten om sin utveckling och vad som är nästa steg i lärandet. 

 Freinet ansåg att läroböckerna som fanns då inte var skrivna utifrån barnens behov och han föredrog att använda andra inlärningsmetoder. I modern Freinetpedagogik används läroböcker som ett av andra inlärningsmedel och kompletteras av annat såsom skönlitteratur, digitala läromedel, Internet, faktaböcker, dagstidningar, spel och laborativa material etc. Även de digitala verktygen är viktiga för ett lärande för framtiden, och används på Hugin med ett genomtänkt syfte och i balans med färdighetsträningen. Fokus ligger i att barnet producerar riktade arbeten och inte konsumerar, vid användandet av digitala läromedel. Eleverna tränas att ha ett ifrågasättande och källkritiskt förhållningssätt. Vi använder även Sokratiska samtal i inlärningen, en form av filosofiska samtal där barnet får pröva sina åsikter och tankar mot andra. 

 Inom Freinetpedagogik är målsättningen att väva in handens arbete i så hög grad som möjligt, bland annat genom konstnärligt skapande och hantverk som ett led i att koppla den teoretiska inlärningen till praktiskt arbete. Det kan också handla om att använda vardagsförmål i undervisningen, såsom våg och måttband. Det praktiska arbetet ger barnen möjlighet att bland annat öva motorik, förmågan att planera, kommunicera och göra uträkningar. 

 I åk 9 har eleverna på Hugin en Konstmarknad där de använder den kunskap de tillägnat sig inom handens arbete för att skapa konstnärliga verk i syfte att samla in pengar till sin mästarårsresa. Resan sker utomlands där eleverna bland annat får använda sina språkkunskaper och intervjua människor inför skapandet av sina mästarårsfilmer – ett återkommande slutprojekt i åk 9 på Hugin, där eleverna gör reportagedokumentärer med fokus på demokrati.

 Ytterligare en viktig del i Freinetpedagogiken är småskaligheten och det sociala klimatet. Detta gäller både relationen mellan lärare och elev där det demokratiska förhållningssättet är centralt, men även det sociala klimatet i gruppen. Klassen skapar varje år ledstjärnor att förhålla sig till och på klassråd utvärderas gemensamt hur detta arbete gått. En positiv, hjälpande och accepterande atmosfär med respekt för varandras olikheter är grunden för ett förtroendefullt och tryggt klimat som är grunden för att lärande ska ske.